Kom nyss hem från träningen, och det är så tråkigt att efter varje lektion ska jag skritta hem med gråten i halsen och ilskan krypandes nära inpå mig.

En tränare enligt mig ska ta del av ens utveckling och veta vad ekipaget strävar efter för mål, de kan jag inte medge att min nuvarande tränare gör, vi är på helt olika nivåer. För några veckor sedan när jag hade lektion så fick vi igenom henne jättebra och hon trampade på riktigt ordentligt med baken och svävade fram på rosa moln, men det är ingen lätt match att ta sig dit och det är just de som är vårat "problem" men då är de sista min tränare säger innan jag går att när jag kommer tillbaka nästa vecka ska hon vara precis så när lektionen startar så vi kan ta oss någon vart...


Den skritt turen hem fick mig att tänka om och verkligen fundera vart jag vill komma med min ponny, jag kände mig både nedvärderad och dålig, jag tyckte allt hade gått så bra och jag fick sådan känsla och så får man höra något sånt precis efteråt. Hon sa även att jag skulle rida igenom henne på banan dagen innan så jag hade en genomriden och "lätt riden" häst, men min ponny fungerar inte riktigt så, och jag vill inte riktigt sträva efter att rida på banan varje dag bara för att "komma någon vart" och kunna prestera vårat bästa, jag kommer dit för att lära mig och utveckla mig och veta vad jag ska göra när lillan börjar tröka och tjafsa, det är ju mitt mål för de första, sen kanske jag kan vidareutveckla de och rida den där ponnyn som svävar på rosa moln och göra alla avancerade övningar osv.

Men för att ta sig dit kräver det en massa träning, och för att komma dit tänker jag inte direkt rida i ett tråkigt ridhus varje dag runt runt på volter och längs fyrkantsspåret, jag tänker såklart ta oss så långt vi bara kan, men jag tänker för det första ha kul och njuta av all den tiden jag har med min bästa vän, jag vill komma ut till stallet och rida ut helt kravlöst och bara skratta åt min älskling när hon gör alla sina knäppa saker, min tränare nämnde även en sak som retade upp mig som bara den, hon ställde en ganska snäsig fråga till mig och undrade om jag ens tränade under veckan när jag inte hade träning, om jag bara red ut i skogen och "lallade runt" ja jag rider ut i skogen minst fyra ggr i veckan men det är inte ofta jag bara "lallar runt" även i skogen kan man trimma på, det brukar gå mycket bättre tycker jag också då hästen får en helt annan framåtdrivning och en egen energi, du varierar även underlag och miljö, de går lika bra att ställa ute på en krokig skogs väg som i ett ridhus, du kan rida på en åker (om du får rida på den) lika gärna som att rida på en volt som i ridhuset, de går imprincip lika bra att rida ute som att rida runt runt i ett ridhus.

Jag älskar min ponny över allt annat och de tänker jag fortsätta göra tills döden skiljer oss åt♥

 

 

Tack för att du finns min bästa vän så jag fått pratat av mig och fått precis de stöd jag behöver, utan dig vet jag inte vad jag skulle göra min bästa vän♥